Konstnären Vedic Seiersson om ett mångfacetterat artisteri

Konstnären Vedic Seiersson om ett mångfacetterat artisteri

Som konstnär är han en rastlös själ som ständigt behöver engagera sig i något. Vedic Seiersson har många artistiska sidor att pendla mellan. Keramik, knivsmide, möbelsnickeri, läderarbete, pil och båge och shamantrummor. Dessutom bygger han stugor.

Att skulpturer varit en stor del av Vedic Seierssons konstnärliga gebit är inget annat än ett faktum. Redan som treåring började han alstra fram olika typer av små, helt naturliga djurfigurer i modelleringsmaterialet plastellina.
– När jag var 4-5 år fick jag lera som kunde brännas och jag gjorde sedan min första större lerskulptur av en häst med en ryttare i ungefär 30 x 30 cm. Den skulle brännas och stod därför  torr ett tag, men förstördes istället av min lillebror. Det hela fick mig faktiskt att ge upp mitt skapande av skulpturer i några år. Samtidigt var min omgivning alltid så motstridannde med det jag skapade som ung. Skulpturerna var så trogna naturen att ingen trodde att en så liten pojke hade gjort något med en sådan omsorg.

Vedic Seiersson ritade i många år och skapade träfigurer tills han bestämde sig för att istället fokusera sig på konsten med att skapa av keramik som 11-åring.
– Det var inget annat än självklart att min utbildning skulle vara inom konstområdet, så jag gick olika småkurser tills jag började på konsthantverksskola i Bergen, med keramik som inriktning.

Efter att i sju år ha arbetat med keramik i en verkstad i Stavanger, reste han upp till Bergen igen för att ta en magisterexamen inom just skapandet av skulpturer och keramik. Det visade sig att han faktiskt blev den första studenten som fick sin examen på bara två år. Efter det började Seiersson arbeta på campus som lärare, för att senare flytta till en 300 år gammal järnbruksgård där han inledde det stora projektet att helt enkelt bygga ett konst- och kulturcenter för kommunen. Det skulle komma att bli ett byggprojekt han höll på med i fem år innan han senare köpte ett gammalt torp i Grue Finnskog, Norge, där han satte upp en stor verkstad på cirka 300 kvadratmeter med keramik, smedja och en liten möbelverkstad.

Se mer av Vedic Seierssons konst här.

Under båda perioderna i skolan i Bergen lärde sig Seiersson att vidareutveckla det han kallar för sitt energiarbete. Något som resulterade i att han blev kontaktad av vad han vill beskriva som ”konstiga fenomen som erövrade allt jag ägde”. Nu under en period av fem år, sedan han av mystiska skäl fråntogs sitt jobb, har han börjat arbeta med pilar och bågar, lite trummor, samt sitt viktiga energiarbete.
– För mig är konst ett språk som du lär dig. Du lär dig att sätta ihop olika sammanhang och det betyder även att du behöver kunna berätta historier på ett visst sätt. Jag gör det genom att skriva i mina tallrikar. Där skriver jag ner historier som jag sedan tar bort. Skriften försvinner, men energin från vad jag skrivit och känslorna jag känt består. För mig är konst ett sätt att sprida god energi. Jag har även arbetat med barn som haft det väldig tufft i livet. I norska skolor dit dem allra värsta i landet skickas, som ingen kan eller vill tro på har en god framtid. Dessa personer har jag faktiskt inte haft några som helst problem med att förstå, och därför har jag heller inga problem att jobba med dem. Jag känner deras energi, och det jag lyckas med att göra är att vända den till något mycket godare än tidigare.

Om författaren